Maktlösheten är frustrerande!

...ja, så känns det just nu - semestern har just startat, vi är hos goda vänner och allt känns så enkelt och bekymmersfritt. Att vara tacksam för det jag har är något som jag tänkt på mycket och jag känner mig verkligen tacksam.

Våra kära vänner har det inte alltid så enkelt - att ha en liten kille med ADHD sätter livet på sin spets, tålamod prövas och att stå på sidan och se deras kamp är fruktansvärt frustrerande. En helgo kille med ett hjärta stort som en ocean kan i ett ögonblick förändras till en frustrationsfylld kille som inte kan styra sina handlingar och ord och det blir till en kamp. Jag känner en förtvivlan till att avståndet mellan oss i vardagen är 40mil och att jag därmed inte kan stödja så som jag skulle vilja. Jag kan bara finnas till och lyssna - men vill så mycket mer!

Dagens medvetna val

• ja, dagens medvetna val är nog att jag faktiskt inte har något och det är helt ok!