Ett år snyggare!

I min ålder så "ska man inte gilla att fylla år" - men det gör jag, jag verkligen älskar det och idag var det dags för årets händelse. Egentligen så smygbörjade firandet redan igår då mina föräldrar var här i helgen och vi har haft det jättemysigt tillsammans...det bestående minnet kommer bli gårdagens middag på altanen med god mat och vin, alla var på toppenhumör och det vara bara så härligt. Jag funderar över vad det är som gör att jag tycker så mycket om att fylla år...bekräftelsebehov, materialistiskt behov i form av presenter, ett tillfälle att umgås...hm, jag vet inte.

Att vara ensamt barn och få full uppmärksamhet från båda föräldrarna hela tiden tror jag inte är något negativt även om lagom alltid är bäst. Under uppväxten var jag tjejen som gillade att vara där "det hände" utan att jag för den skull ville "synas" - varför kan jag inte riktigt svara på, men en sak som är säker är att jag tar revansch på det nu! Ibland kan jag tänka tillbaka på skoltiden och alla skolkompisar och lärare och känna att den tiden är passé och det tillhör det "mitt gamla jag" som är långtifrån det "jag" som jag är idag - och det känns jättebra...

Dagens medvetna val

• att jag törs erkänna för mig själv att jag älskar att fylla år och jag skäms inte för det, det är bara en siffra som ändras och man blir inte äldre än vad man känner sig!