Den ena dagen är inte inte den andra lik

Å när jag tänker tillbaka på tisdagen denna vecka blir jag alldeles varm i kroppen, det var kursdag 4 av 5 i kursen Medvetet ledarskap och det är en riktig vitaminkick för både kropp och själ. Förutom alla livsöden jag tacksamt får vara delaktig av så fylls min "mentala verktygsväska" med olika redskap. Temat för träffen var coaching och gav återigen mig nya insikter och lärdomar. En av dem var att som coach så ska jag faktiskt inte ge förslag på lösningar utan istället ställa frågor som den coachade själv kan komma fram till svar... något som jag kom på mig själv inte gör (eller iaf inte hittills). När jag pratar/rådgör/stöttar vänner och kollegor så är jag otroligt snabb på att ge egna idéer och förslag som jag kommer på då jag så gärna vill hjälpa dem... men troligtvis så stjälper det lika ofta... Dessa övningar vi gör på kursen gör mig återigen mer medveten på att all välvilja i mig inte leder till det jag önskar, men nu när jag är medveten om det ska jag försöka att tänka mig för...

Raka motsatsen till dag har jag haft idag, eller kanske inte fullt så drastiskt (jisses, vad jag är svart o vit) men jag inser att alla dagar inte kan vara fullt så inspirerande och tur är väl det ... då skulle jag säkert bli som en överladdad duracell-kanin ha ha... återigen slås jag av att detta är livets nyanser, för vad vore allt utan nyanser - förmodligen väldigt grått!??!