En kollega sa till mig häromdagen när jag berättade min upplevelse av den jobbiga situationen som vi är i på jobbet - du låter så stark! Stark, ja det är precis så jag känner mig längst inne i kärnan av mig själv ... en väldigt bekväm och trygg känsla. Vetskapen av att allt ordnar sig, att det är en ny möjlighet och att det faktiskt bara gäller jobbet är också skön att vila i ... men det är jobbigt just nu.
Det känns som jag skulle vilja stoppa mina batterier på laddning en liten stund, för att sitta på jobbet med stängd dörr och isolera mig från verkligheten är verkligen inte jag . . . men just nu så är det det som jag mår bäst av ... till nästa möjlighet kommer...Inte utan att jag börjar bli nyfiken på vad som står bakom gathörnet? Jag kan bara drömma, längta och ha tålamod!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar