Ännu en idiotdag!

Efter ännu en dag med maxhastighet och en fruktansvärd produktivitet så landar jag här hemma, eller försöker landa. Tanken slår mig - varför blir det så här, att stressa runt som en iller vet ju jag precis som alla andra att det inte är bra, men ändå gör jag det? Vad är det i oss människor, för nu är jag helt övertygad om att jag inte är ensam om detta, som gör att trots att vi har alla verktyg så använder vi inte dem?
I ledarskapskursen jag går så har jag fått alla önskvärda verktyg som går ut på att lyssna på vad JAG vill, sätta gränser, bli mer medveten och mycket mer men ändå så låter jag mig sugas upp av något så idiotiskt som jobbet. Jag som hävdar att jag inte skulle jobba om jag inte behövde och nu sliter värre än någonsin utan något som helst resultat av möte om min arbetssituation med chefer...kan bara inse att det är superidiotiskt och den som är förlorare är JAG. Jag vill ju vara en glad, närvarande och kärleksfull flickvän, mamma och vän men när drevet snurrar så fort så tenderar samtliga dessa faktorer att ta stryk - skärpning på mig!

Dagens medvetna val

• att jag ska försöka inte få fler idiotdagar som idag, utan istället ta det lite lugnare!