Just nu funderar jag mycket på vad som händer, vad har jag för del i det, hur kan jag påverka, var ska jag vara, när kommer ljusningen, vad kommer att hända....ja, kort sagt - jag funderar mycket över mitt jobb. I en handvändning har allt vänt. Från att ha ett jobb som jag uttryckt som mitt "drömjobb" så har förutsättningarna förändrats och all arbetsglädje har bara försvunnit...det känns så tomt och uppgivet.
Att jobbet kan förändra min sinnesstämning så drastiskt gör mig illa till mods. Jag vill inte vara "sån" som jag är just nu, försöker se möjligheter och lösningar men trillar hela tiden tillbaka till min tomhet - varför? Jag kan bara konstatera att det är dags att bryta mönster, men kan inte hitta kraften...tålamod, tålamod, tålamod. Försöker övertala mig själv att det är ok att vara svag och hjälplös - men jag ser mig inte själv som en sådan person och det leder till frustration. Var är kraften?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Hej!
SvaraRaderaIbland måste man ner i en svacka för att kunna njuta av glädjen som kommer senare. För det kommer att vända till något bättre :-)
Varma kramar från Anette